Discussion: Vader

Känner igen beskrivningen av vadontet, långt nere där man inte tror att det finns något att ha ont i. Har också haft erfarenheten att det kan släppa förvånansvärt mycket efter ett ganska långt tag (menar inte att du skulle fortsatt, mer för att se om det finns någon igenkänning). Ofta när vi kör våra backdistanser kan jag ha avsevärda problem den första halvtimmen för att under senare delar av passet vara i princip helt problemfri.

Har dock vad jag kan komma ihåg alltid haft ont i båda. Vad som hjälpt för mig är stretching, mycket och många olika övningar. Har tänkt att det är vaderna som är för korta (vilket förvisso är min favoritförklaring) eftersom det ibland också gjort ont högst upp.

Samtidigt tror jag att lösningen på längre sikt (åtminstone för mitt problem) är att stärka vaderna, eller åtminstone vänja dem, genom löpning. Men det är en väldigt svår balansgång, för kör man på lite för hårt så blir det bara värre och värre. Ibland behövs några dagars/någon veckas löpvila.

Förstår vad du menar, jag trodde först att det var det "vanliga" vadontet, som är väldigt likt vad du beskriver. Den här gången var det dock inte det och det var svårt att känna skillnaden har jag märkt.

Bra att du nämner det med stretching, det hade jag inte riktigt tänkt på. Det känns rimligt. Jag har dessutom skippat att stretcha vaderna i perioder när jag haft ont i dem och stretching har gjort det värre. Borde nog vara en av mina kortaste muskler vid det här laget.
Annars hade jag tänkt att börja med att stärka dem med tåhävningar och sedan anpassa löpningen därefter. Det känns som det bästa sättet att reglera mängden press man sätter på vaderna. Får passa in stretchingen i samband med dem.