Training Log Archive: sajmoen

Efter jobbet. Körde det vanliga programmet med rörlighet men la till lite mer höft/ljumskerörelser eftersom jag haft problem där i vinter. Skönt att sträcka ut efter en stel vecka med löpning och stillasittande i bil/på flyg. Körde även en komplexfemma på slutet för att få in lite tyngd i rörelserna.

Hemkommen efter lång resa och lite sömn på planet och bussen till Örebro. Var skönt att se att vintern dragit sig tillbaka lite och lämnat lite barmark efter sig, trots att temperaturerna var mer plågande än där vi kom ifrån. Plusgrader trots allt. Blev standardrundan. Behövde hålla mig vaken, men det kändes ju att man suttit ner i 14-15 timmar och inte sovit på närapå 24h igen.

Vaknade upp och det blev frukost på IHOP igen, så vi visste vad vi fick. En stack med pannkakor både igår och idag. Idag var godast (Mexican Tres Leche). Därefter blev det en Uber till flygplatsen för färden hem. Otroligt vemodigt. Ifrågasatte å det grövsta mina levnadsval som tagit mig genom långa utbildningar till ett tråkigt jobb på en ospännande plats.

Det blev frukost på IHOP och sedan hyra av cyklar för att ta oss runt i LA. Det blev mest transport till Griffith Park där vi stoppade för att gå igenom Hollywood Blvd. Överskattat och hype:at. Pyntat till Oscarsgalan. Finast var ändå cykelvägen upp (och ner!) för vägen till Griffith Park Observatory. Riktigt trevlig utsikt! På kvällen tog vi den sista restaurangmiddagen på resan. En mysig bar med sharers på menyn där vi tog fyra rätter. Riktigt gott!

Topptur från Griffith Park Observatory till Mt Hollywood. Sprang på trails från vägen och tog en lite längre tur på vägen ner. Mycket stigar och mycket fin utsikt över hela staden och ner mot havet. Cykelturen på vägen upp gick inte av för hackor heller. Blev en kortare tur eftersom Ida väntade på mig nere vid observatoriet.

Efter ett tag så avtog regnet på väg mot Los Angeles och vi "took the road less travelled" genom att köra Hwy 5 och Hwy 1 längs kusten istället för bara Hwy 5 hela vägen. Stannade till i Huntington Beach för en blåsig promenad ut på piren för att titta på omgivningarna. Det blev en kort tur mitt i rikemanssafarin, eftersom mycket av bebyggelsen är dyra strandvillor och lyxbilsaffärer.

På slutet av färden stannade vi i Long Beach för att hälsa på Idas kompis Morten från Australien som bodde där. Vi fick lunch och hann beklaga oss över Sverige, och han fick beklaga sig över USA, så fick vi känna oss lite glada igen över att bo i ett land med hyfsade sociala förhållanden.

Inlämningen av hyrbilen var nästa projekt och det kändes lite vemodigt eftersom slutet av semestern kom närmare. Ida lyckades ändå prata ihop sig med sina gamla SF-kompisar så att vi på kvällen kunde åka och hänga med dem Downtown i en lagerbyggnad som omvandlats helt till boende. Mycket gjort av Phil, som var roomie med Idas kompis Erik. Otroligt cool ställe. Vi åt, hängde i deras hem, som innehöll en musikstudio och var uppe ett tag på deras tak som hade en utsikt över hela staden. Natten var ganska pensionerad när vi kom hem och gick och la oss. Kul för Ida att träffa sin kompisar. Jag var mest hänförd över deras boende- och livssituation, men också lite trött eftersom vi var hemma efter tre på morgonen.

Turistlöpning i Torrey Pines norr om San Diego och test av nya löparskorna (Hoka Speedgoat). Tyvärr så var parkens alla trails stängda på grund av regn. Antar att risken för erosion är ganska stor eftersom det var ganska skarpa formationer som såg väderbitet och löst ut. Det mesta sand och någon slags lös klippsten som jag inte kan namnet på eftersom jag inte är geolog. Coolt område såg det ändå ut som, som ändå förtjänar att besökas igen om jag får chansen. Det gick ändå en asfaltsväg med ett gångstråk bredvid som man fick vara på, så det blev fram och tillbaka på den vägen genom hela parken. Regn i sidled från havet, men ändå temperaturer som var behagliga att springa i jämfört med Sverige.

Resterande timmar av dagen spenderades till att åka runt med bil i San Diego till platser som vi ville se. Det blev ett skoinköp på en löpbutik och lunch ute i Pacific Beach. Sedan körde vi mer inåt centrum för att spankulera i Old Tucson och Balboa Park. Vi avslutade dagen med att köra till hamnen och gå genom Gaslight District innan vi tog oss hem och åt på en restaurang på gågatan i Ocean Beach.

Halva passet försvann eftersom klockan inte registrerade någon distans, så jag startade om passet och då funkade det igen. Körde med Ida från hotellet i San Diego och sprang längs med havet på lite trailhugg och lite genom stan på de ställen då stranden var otillgänglig av bebyggelsen. Fin och solig dag. Kallt i vattnet, doppade fötterna lite på slutet för att känna på det lite. Har närt en dröm om att bada i Stilla Havet sedan förra resan (då det i och för sig var varmt) men det blev inte av den här gången heller.

Trots att det var kallare på tävlingsplatsen med strax över nollan så klättrade temperaturen upp över 10-sträcket när vi rullat ner för berget och kommit ut på slätten igen. Resten av dagen spenderades i bilen där vi sa farväl till Tucsonområdet för att ta oss vidare till San Diego. En fin körning och det kändes klassiskt att resa västerut på amerikanska vägar. Efter mörkrets intrång så körde vi över de kaliforniska bergen och rullade ner mot kusten till San Diego och parkerade in oss på hotellet med lite hämtmat.

Advanced courses i Kentucky Camp, som låg på foten av ett större bergskomplex. Det var alltså mindre kaktusskog och mer gräskullar. Området påminde lite om gräskullarna på Österlen. Således var det lite mer familjär orientering och tekniken stämde bättre idag. Eftersom vi var på lite högre höjd så var det kallare och eftersom några vinterstormar hade rullat in över Arizona under dagarna så hade det fallit snö under natten som solen kämpade för att röja undan. Starten hade alltså förskjutits en timme. I några skuggiga svackor så låg det ett litet snötäcke, men allt annat var barmark. Lite absurt, då man tänkte att resan till södra USA skulle innebära mer värme än hemma. Just idag tror jag dock att det var varmare i Sverige än vad det var på plats för oss.

Livelox

Long Day 4 Kentucky Camp - Splits

Efter tävling och dusch så tog vi bilen på en liten roadtrip ut på landet sydöst om Tucson. Vi körde mest över landsbygd med fina omgivningar av berg och slätt och stannade till i två småstäder. Bisbee var en gruvstad som byggts in i en skreva i berget och där husbyggnationen inte var klassiskt amerikanskt (byggt i rutnät) utan där man byggt husen på sluttningen där det gått. Lite coola gränder och gator således. Hade passat bra som sprintstad.

Nästa stopp var Tombstone som var en klassisk västernstad med en gågata och saloons och temaaffär. Ordentlig turistfälla. Men eftersom det var måndag och eftermiddag och ganska kallt så hade vi hela platsen nästan för oss själva. Vi passade på att äta mat på en restaurang som skulle likna en saloon. Det mesta var ganska plastigt, och det märktes att alla hade kommit överens om att de skulle mjölka det här västerntemat ordentligt.

Kort uppvärmning på 7 minuter. Lite längre nedjogg för att springa tillbaka till den kontroll som jag missade för att löpa om den och försöka förstå vad det var som inte funkade på den sträckan.

Masstart och specialupplägg igen. Dagens lopp var ett handikapprace där alla startade samtidigt men där antalet kontroll man skulle ta baserades på kön och ålder. Herrseniorer skulle ta alla kontroller, damveteraner skulle bara ta en kontroll av de valbara. Idag löste orienteringen mycket bättre. Samma område som gårdagen. Hade bättre strategier och anpassade min egen orientering mer till terrängen än vad jag gjort de tidigare dagarna. Eftersom det var masstart så fick jag många löpare bakom mig i ryggen som följde med. Jag tog många säkra vägval där jag utnyttjade stigar och uttorkade bäckdrag där det gick.

En kontroll missbedömde jag. Det var den sista av de kontroller jag skulle ta i plockdelen där det inte gick att göra mycket annat än springa rakt på. Eftersom sikten var så bra så såg jag höjden jag skulle upp på framför mig och skulle bara pricka ett bäckdrag och en stig för att komma upp på höjden på rätt plats. Passerade stig och bäckdrag på fel ställe en tänkt och fick syn på en sänka som jag tänkte var den jag skulle springa upp i. Egentligen hade jag kunnat se kontrollen (upptäckte jag efteråt på nedjoggen) om jag bara hade tittat upp, men jag hade bara ögon för den höjdformation som jag trodde kontrollen skulle ligga i. Irrade runt där innan jag sprang ut på stigen och fick ta mig ner till den plats jag var på först, där kontrollen syntes pinsamt tydligt.

Livelox

Efter tävlingen tog vi bilen förbi Tucson upp till Mt. Lemmon på en slingrig väg som gick upp över flera flera klimatzoner. Först kaktusöken, sedan gräslandskap och sen tallskogar med snötäckta toppar. Väl däruppe på 9000 ft var det ganska kallt. Tog en liten topptur för att få känna lite mer på benen och kroppen på sådan höjd. Tror inte jag har sprungit på sådan höjd tidigare.

Försökte dra lärdomar från gårdagen, men terrängen skiftade till en mycket tuffare terräng med mer backar, mer sten och mer kaktusar. Dessutom var vegetationen lite högre. Det var lite som att orientera i lågfjällsterräng, men istället för att gira för fjällbjörkar så var det kaktusar. Sikten var ungefär densamma. Kilometerlång sikt om man tittade upp, men allting inom tvåhundra meters radie var dolt bakom buskage.

Dagens race var ett litet speciallopp, så kallat Goat Race. Masstart för alla och en bana som till stor del var rak fram till en kontroll där man fick välja en utav två kontroller att ta. Banan avslutades dessutom med en linje-OL där det fanns tre kontroller ute på linjen. Förutom detta var det dessutom tillåtet att hoppa över en kontroll på banan , var man än ville. Jag valde ändå att ta alla kontroller, eftersom jag ville vara ute i terrängen ett tag.

Under stora delar av loppet var jag lite för hänförd över att vara här för att kunna ta orienteringen på allvar. Hade definitivt inte tekniken med mig på banan och alla strategier fick jag försöka anpassa till denna terrängtyp, vilket var svårt eftersom det började göra ont av alla taggar efter ett tag, så då ville jag inte direkt springa in i fler vassa saker.

Livelox

Först en kort runda vid en utsiktsplats på ca 6min, sedan vidare transport mot en trailstart. Fanns mycket att välja på och det känns som att man skulle kunna spendera veckor med att bara springa på alla trails som fanns från foten av berget till toppen. Det blev åtminstone en kort topptur som gick upp på en kam med utsikt åt både norr och söder.

LONG Day 2 Javelina Hustle - Splits

Event: Southwest Spring Week
 

Efter tävlingen så stannade vi till vid Gates Pass i Tucson Mountains. Det blev en topptur en kort sväng från vägen för utsikt (magnifik) och fotostund.

Efter lite dusch och ombyte hemma på hotellet så promenerade vi in till centrum för lunch, lite strövtåg och kaffe, samt lite glass. Vi hann dessutom med att ta bilen till gallerian och spana på lite skor, försöka hitta en mataffär för att förbereda matsäck till morgondagen och få i sig lite kvällsmat.

En kort uppvärmning på väg och sedan en längre nedjoggning för att spana in naturen och terrängen.

Otroligt speciell terräng med lågväxande kaktusbuskar som man var tvungen att parera med vissa områden av lite högre buskage som skymde sikten. I övrigt ingen som helst plandetaljer utöver ett par stigar man korsade och uttorkade bäckfåror där vattnet forsar när det väl regnar, men som nu bara är sandbotten.

Jag hade problem med orienteringen innan jag fattade vad som var vad på kartan. Vitt var liksom vanlig kaktusskog, medan inslag av grönt snarare bestod av högre växande buskade. Inte ett träd förutom vid målet. Dessutom helt platt. Det var tydligt att kompassen och riktingssäkerheten var de bästa verktygen idag för ett optimalt orienteringslopp, men jag var så hänförd över terrängen att jag inte riktigt hade det i mig att prestera ett fokuserat orienteringslopp.

Livelox

Blue Day 1 - Splits

Resten av dagen bestod utav bilande genom California in i Arizona där vi till slut efter lång resa kom fram till hotellet i Tucson.

Löpning i Joshua Tree National Park, Cottonwood Springs med Ida. Vi parkerade precis vid trailstarten och sprang först en runda upp på en topp. Den anslöt sedan till ett vändspår som gick bort till en klunga av palmer som tydligen var den största samlingen av palmer i hela parken (som ju mest består av öken). Skönt med värme och barmark och häftig natur som omväxling.