I Sörsjön. Gemensam start med gafflade banor. Banan mätte 9.6 km och bjöd på SI vid vissa kontroller. Började bra iväg mot ettan och jag insåg att jag låg först i en klunga en bit till höger om den stora klungan som låg en bit ner till vänster. När jag började närma mig min kontroll såg jag hur alla vände 90 grader och sprang mot mig. Jag kom fram till en kontroll som inte var min, trodde att jag var på rätt väg men puckad som jag är fick jag för mig att jag var fel och att jag skulle längre ner så vek av ner mot höjden där "alla" andra kom ifrån. Där skulle jag såklart inte vara och kunde sedan vika upp mot min kontoll och ta den.
Tvåan inga problem, låg först på mitt vägval över dem små höjderna men Per B låg mer till höger ute i mossen och var precis före vid kontrollen.
Till trean tänkte jag korsa mossen och ligga strax höger om sträcket fram till vägen, men efter att ha kommit över mossen drog jag med en klunga bestående av Emil Andersson, Erik Liljekvist, Per Brolund, Lillen, Martinsson och dryml. Jag fick inte riktigt ihop det efter att vi lämnat vägen vid det förbjudna området och när vi sprang igenom grönområdet med surdraget kändes det helt fel. Insåg att övriga i klungan inte skulle ha min kontroll och att vi precis sprungit över min höjd. Sprang upp mot kontrollen och där träffade jag på Erik L igen. (ser på kartan inte ut som om jag var vid kontrollen men det var jag :).
Mot fyran var jag med på kartan en bit, men kunde inte läsa kartan i den farten som Erik höll. Vi stannade vid en höjd för tidigt där det fanns en mycket tydlig brant som visst inte var med på kartan. Men Erik styrde upp det där.
Till femman var jag med på kartan halva sträckan innan jag återigen fick ge vika med kartkontakten för farten i skogen (som egentligen inte var speciellt hög, men för hög för min kartläsningsförmåga). Jag försökte hela tiden vara med och få ihop det, men det gick helt enkelt inte, höjderna kändes gigantiska och mossarna kändes som om dem fanns överallt. Även Erik gick bort sig här men lyckades styra upp det även nu.
Sexan tog jag tag i orienteringen själv men såg hela tiden Eriks lampa framför mig och vid kontrollen var vi ihop.
Till sjuan gick jag om Erik och tog kontrollen först, kanske borde fortsätta att orientera själv kan man tycka då. Vilket även jag tänkte men nu var det dags för åttonde kontrollen.
Erik drog iväg och jag efter, tyckte att jag var med, men efter en stund insåg jag att jag inte hade den blekaste om var vi var. När Erik stannade, sprang en bit, stannade igen, sprang en bit så insåg jag att det inte bara var jag som var helt borta. Jag tog kompassriktning mot Eksjögölen och sprang på, Erik hängde med. Efter en stund kom vi fram till stigen norr om kontrollen och kunde följa den ner till hygget. Fick med mig Erik dit som sedan tog kommandot upp mot nian.
Nian, stötte inte på några konstigheter.
Tian är ett kapitel för sig, Var med på kartan hela vägen fram till trean, Erik följde höjden medans jag gick upp och skulle ner i mossen för att följa kanten. Tyckte jag gjorde det bra och när jag såg en brant in till höger visade det sig att det visst inte var med på kartan. Sprang sedan runt och irrade en stund och missade när Erik tog kontrollen. Irrade ett tag till och bestämde mig sedan för att springa ner mot vägen och bege mig hemåt då jag var övertygad om att jag var helt klart sist i skogen. När jag kom tillbaka var det bara Emil Andersson som hade kommit i mål.
Sammanfattning: Jag är en riktigt kass orienterare och bör skämmas ordentligt som inte ens tog mig runt banan. Skämmshörnan och dumstruten är bokade i mitt namn för dem närmsta månaderna.
Banan med inritning:
http://ptr.gotdns.org/training/081202_night_extrem...