Training Log Archive: vis

Efter att inte ha fått träna och tävla på 1,5 vecka undantaget lite gå OL och ett gäng frågesportssegrar så får man bjuda på en reflektion kring dagens övningar vid humanisten.

Efter att först ha förvirrat mig lite om vilken Ola som jag smsat med under måndagskvällen så var jag helt plötsligt kontrakterad utsättare och det är ju inget uppdrag man tar lätt på när man vet hur gediget räkan mfl brukar göra det. Därför vill man ju skicka ett tack till Ols för att jag fick förmånen att hänga ut spännande punkter som asfalterat innerhörn på hus utan stupränna, Förgreningen på 3m hög mur osv men när man tränar på riktigt för första gången på vad som kändes en evighet spelar sådant ingen större roll. Efter att ha känt en smått euforisk känsla av att springa och förlängt med lite extrasvängar så mötte jag en kollega från jobbet som var ute och powerwalkade, som den mugglare han är så kompenserade han givetvis sitt ”idrottande” med att röka samtidigt för som ekonom vet man ju att har man intäkter kan man ju ha utgifter…


När det sen var en man kort i lagen så tänkte jag att jag kunde köra lite till, det kändes ju bra och klockan sa ”bara” 58min så det var ju nästan en mjukstart i alla fall. När starten sedan gick var man givetvis som en kalv på grönbete, 3a vid 1an men den syran man får av att gå hårt uppför en backe efter att inte ha bedrivit träning på 1,5 vecka är inte att leka med. Tänker att ok nu joggar vi väll av skiten lite kontrollerat men så ser man Tove, Lilian, Lina mfl pinna på som galningar inte långt efter och hjärnskakning eller inte så var idag inte dagen som man tänkte inkassera säsongens första tjej däng. Man hade ju hoppats att det skulle vara lite trötta ben på de där ultralöparna, nu sprang ju damerna visserligen 50min för kort men det kunde de ju inte riktigt hjälpa, men nej inte fasiken skulle det släppas och efter ett dåligt vägval där Tove i och för sig låg med på rulle (jävligt dålig scouting av min förmåga där…) så var Lilian och Lina före och man fick känna på den klassiska jag vill fan inte få stryk av en tjej från någon Rehn löpare som sprungit med mig och helt plötsligt växlade upp 3-4 växlar för att blåsa om. Lina sprang ju typ en tredjedel så lång bana så det räknades ju inte och Lilian löste det själv med att gå bort sig på nästa vägval. På den sträckan såg jag SM banläggare Höije och tänkte att han borde kunna det här med vägval så det var bara att limma, jävligt dåligt beslut och dessutom hade Tove tydligen lärt sig av sina misstag och gick på eget för att rycka en liten lucka som hon sedan generöst bjöd tillbaka på nästa när det blev stopp i något staketgissel. Utför någon lerbacke där jag tänkte här kommer nog inte någon förnuftig människa gå på attack kom det dock något lätt med långt hår flygande och det var ju ungefär som att kampera om bästa stråk med Niklas på den gamla goda tiden när vi båda höll på med idrotten orientering. Skillnaderna var ungefär lika slående, med Niklas brukade det sluta med att någon (jag) flög ut från stråket men då det sakandes lite i vikt på den här attacken blev det istället ett unisont OJ,OJ,OJ när vi stod båda i spåret och gled på skorna nerför backen.
Trött, starstruck, eller bara förvirrad av att ha blivit prejad i utförn så började jag hänga till nästsista men eftersom jag själv hängt ut den så viste jag ju hur man borde springa så då gör man ju givetvis genidraget att byta vägval något som belönades med ännu större avstånd att ta igen, säkerligen 10-15 meter nu men det var ju inte direkt någon fotbollsspelare med iPod på armen som skulle passeras…

Utför trapporna till sista var det bara att satsa fotleder, benbrott, framtida säsonger mm för att jobba ikapp och som tur var fanns det en minimal stenmur på väg till sista där det var fördel att ha full längd att jobba med så att man kunde få den där viktiga luckan för att inte bli totalförnedrad på upploppet. Att min säkerligen helt omedvetna kombattant inte brydde sig för 5öre av resultatet på den första av 3 sträckor på dagens träning och dessutom garanterat mosade mig på nästa slinga där jag av säkerhetsskäl praktiskt taget kröp runt förringar inte de facto att det är jävligt gött att vara på väg tillbaka (hoppas det håller) och frågan är om det där med hjärnskakning inte bara är en grej som sitter i huvudet….

C • Håller med... 1