Note
Nu är det väl dags med en avstämning av hur livet ser ut.
Det har gått 3 veckor och 2 dagar sedan jag var hos ortopeden. Jag stegrar inte vikten på tåhävningsryggsäcken enligt något bestämt schema utan slänger i lite fler böcker varje vecka. F.n. väger ryggsäcken 28 kg. De flesta tåhävningar är som vanligt excentriska men gör även en del vanliga. Där har jag dock fått börja dela upp repetitionerna på fler set nu för jag orkar inte 15 tåhävningar i rad med den stora vikten (möjligen första setet men inte fler).
För en vecka sedan hade jag inte haft känningar i foten på ganska länge så jag började tro att mina tåhävningar med belastning gett resultat. Men det visade sig återigen vara en ren slump för sedan återkom känningarna igen (någon dag innan jag började träna efter förkylningen så det hade följaktligen inte med det att göra heller men det är ju föga förvånande eftersom det sällan eller aldrig går att hitta några samband mellan vad man gör och vad resultatet blir).
Vad som fortsatt gäller är dock att jag inte tycker mig känna något i hälsenan, och det är ju positivt. Dock blir jag lite stel i den så att den ömmar när jag åker rullskidor. När jag springer känner jag i princip inget någonstans i foten. När jag cyklar, och ibland när jag går, blir det mycket irriterat på utsidan av foten. En mycket konstig känsla som är svår att beskriva. En liknande känsla kommer emellanåt när jag sitter still också. Ibland när jag går känner jag en smärta som är helt identisk och på precis samma ställe som där jag stukade mig två gånger för 5 år sedan. Troligen en svaghet i foten sedan dess som aldrig läktes.
Jag tänkte att jag väntar en vecka till innan jag hör av mig till ortopeden om att det inte verkar blir bättre.